Nyhet Barnombudsmannen Ukraina

”Barnhem är det stöd till barn och familjer som prioriteras av samhället”

Nikolaj Koleba är barnombudsman i Ukraina och övervakar i den rollen barns situation i landet, griper in där det uppstår brister samt arbetar tillsammans med andra myndigheter för att förbättra systemet för skydd av barn.  Med stöd från Childhood har han tagit fram en strategi för avveckling av de stora institutionerna som finns i landet – närmare 100 000 barn bor fortfarande på barnhem i Ukraina. För några veckor sedan var han på besök i Stockholm och vår programchef Britta Holmberg fick tillfälle att prata med honom. 

Varför är du i Sverige just nu?

Syftet med resan är självklart att träffa er på Childhood och diskutera framtida projekt. Men jag ville också för att lära mig mer om den så kallade Barnahusmodellen och om möjligheter att införa ett liknande system i Ukraina, både för att förebygga, upptäcka och stötta barn som utsatts för sexuella övergrepp.

Vad är den viktigaste frågan du driver idag?

Helt klart nedmonteringen av de stora institutionerna för barn som fortfarande finns kvar i Ukraina. De är ett arv från Sovjetunionen och tiden då man ansåg att det viktigaste för barn var att de fick utbildning och uppfostran, och man trodde att barnhem var ett bra sätt att tillgodose dessa behov. Det finns fortfarande 751 institutioner i Ukraina, med över 100 000 barn. Pga antalet barn som bor på barnhemmen är institutioner den form av stöd till barn och familjer som prioriteras av samhället. När en familj får problem, eller när ett barn föds med ett handikapp, är institutionsplacering fortfarande alltför ofta ett första alternativ. Tyvärr verkar inte tillräckligt många människor i mitt land förstå hur viktigt det är för barn att växa upp i en familj och hur skadliga institutionerna kan vara.

På vilket sätt menar du att barnhemmen är skadliga?

Helt enkelt för att de splittrar generationer av familjer i onödan. Titta här: En tredjedel av de barn som bor på institution i Ukraina idag har föräldrar som själva vuxit upp på barnhem. De har alltså föräldrar som aldrig lärt sig hur en familj fungerar, och således ofta helt enkelt inte vet hur de ska ta hand om sina barn och därför lämnar bort dem. Dessutom visar studier att 90 procent av de barn som bor på barnhem längre än tre år har svårt att klara sig självständigt som vuxna. Mer än 50 procent av dem som vuxit upp på barnhem begår brott och 20 procent blir hemlösa.

”Avveckla alla institutioner i Ukraina” – hur ser din plan för detta ut? Du nämnde nyss at det handlar om 751 barnhem med över 100 000 barn …

Tillsammans med er på Childhood har vi tagit fram en strategi för detta som jag nyligen presenterade för våra politiker. De resulterade i att jag nu fått i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan. Jag tror att en avgörande faktor för om vi lyckas är att stärka det sociala stödet till familjer på kommunal nivå. Om man kan styra om resurserna så de satsas på förebyggande arbete och stöd till familjer istället för till att driva de stora och dyra institutionerna kommer många fler barn kunna få bra hjälp.  Det skulle inte bara innebära att barn kan lämna institutionerna, utan också – och det är ännu viktigare – att de inte behöver hamna där alls, utan växa upp i en trygg familjemiljö.

Ukraina har 45 miljoner invånare och Childhood är en relativt liten stiftelse. Vilken roll kan vi spela i ett så stort land som Ukraina?  

Det handlar inte om er storlek, utan om er erfarenhet. De projekt som ni stödjer i Ukraina är strategiskt väl valda, som t.ex. organisationen Partnership for Every Childs utveckling av jourfosterhem. Detta pilotprojekt ger barn som behöver omhändertas akut möjlighet att bo i jourfosterfamiljer, och har bidragit till lagförändringar som nu håller på att implementeras i hela Ukraina. Detta visar tydligt att Childhood kan bidra till förändring av hela systemet, inte bara utveckling av ett enskilt projekt. Och jag vet att ni har liknande erfarenheter från andra länder. Min resa till Sverige är just för att lära mig mer om detta och förhoppningsvis tillsammans med er fortsätta samarbetet kring andra frågor i Ukraina. 

En sista fråga: Konflikten i Ukraina har pågått sedan 2014. Hur påverkas barnen? 

250 000 barn befinner sig på flykt från östra Ukraina, men konflikten påverkar alla barn i landet. Vi har ett enormt antal barn som behöver stöd och hjälp. Våra sociala trygghetssystem var svaga redan innan konflikten startade, men nu har vi ännu fler barn som mår psykiskt dåligt, och ännu fler barn som lever på gränsen till fattigdom. Vi vuxna måste förstå att om vi inte investerar i barnen idag kan vi inte klara de utmaningar vi möter i morgon. Ukraina vill ha fred. Vi strävar efter att kunna visa världen att Ukraina är ett europeiskt land med europeiska värderingar och med europeiska trygghetssystem för barn. Vår viktigaste uppgift är att se till att alla barn i Ukraina ska få växa upp lyckliga. 

Text: Britta Holmberg/Åsa Andreasson Åkerström