Stor risk

Stor risk att livestreaming av övergrepp mot barn ökar

När resandet upphör under pandemin slutar väl förövare utsätta barn för sexuell exploatering i annat land än sitt hemland? Nej, så enkelt är det inte. Istället spås livestreaming-brott, där gärningsmän betalar andra för att de ska utsätta barn för övergrepp, öka stort. 

Tillfällighetsförövarna, det vill säga personer som inte har en specifik dragning till barn utan begår ett övergrepp för att tillfälle finns under en resa, exempelvis köp av sexuella tjänster av minderårig, bedöms ha minskat stort till följd av reserestrektionerna. Även resande preferensförövarna, det vill säga de som är sexuellt attraherade av barn, har blivit färre. De utsätter dock barnen för övergrepp på andra sätt.

Förväntad ökning av livestreamade övergrepp

Cathrine Hagström Hägg är kriminalinspektör och chef för den grupp vid Polisens nationella IT-brottscentrum som utreder misstänkta sexualbrott mot barn som svenskar begår i utlandet. Det gäller både resande förövare och livestreaming, det vill säga brott där gärningsmannen hemifrån regisserar och betalar andra för att begå övergrepp på barn. Det sistnämnda är något som stadigt ökat sedan den första svenska domen kom 2012. Till följd av att många nu är isolerade i hemmet riskerar det öka än mer.

– Vi har alltid ett ojämnt inflöde av ärenden så det är svårt att säga hur Covid-19 har påverkat än så länge. Vi kan anta att antalet sexuella övergrepp begångna av svenskar utomlands nästan helt har upphört i och med att möjligheten till resor försvunnit. Dock finns en hel del svenskar med ett sexuellt intresse av barn som bor permanent i tredje land. Framför allt tror vi att livestreamade sexuella övergrepp ökar nu. Dessa brott upptäcker vi inte på en gång utan långt senare, om någonsin, säger Cathrine Hagström Hägg.

Merpart av ärenden kan kopplas till Sydostasien

Merparten av de ärenden som Cathrine och hennes kollegor utreder kan kopplas till Sydostasien, i första hand Filippinerna. Ärendena inkommer via nordiska sambandsmän i Bangkok, utländsk polis, frivillighetsorganisationer eller när ett globalt pedofilnätverk blir infiltrerat och man hittar svenskar. Det händer även att svensk polis hittar övergreppsmaterial i samband med tillslag mot en misstänkt förövare.

Utmaning att få kännedom om brotten

Den främsta utmaningen är att över huvud taget få kännedom om brotten.
– Det som sker online är oerhört svårt att hitta eftersom övergreppen sker på Skype eller andra privata kanaler som inte lagrar materialet. Ibland finns skärmdumpar sparade, ibland går det att följa betalningsströmmar till den som utfört övergreppen i det aktuella landet och hitta gärningsmannen på det sättet.

En annan utmaning är att offer och bevisning finns i ett annat land. Utbredd korruption och prioritering av andra brott som drogbekämpning gör utredningsarbetet än svårare. Inte sällan är det en förälder eller annan anhörig som utför övergreppen som streamas. Sociala skyddsnät finns ofta inte.

– Det är en svår situation. Övergreppen upphör när man griper föräldern. Samtidigt riskerar barnet att hamna i en annan utsatthet när föräldern inte längre är närvarande. Men vi kan inte lägga över hela ansvaret på de här fattiga länderna utan måste själva ta ansvar för våra egna medborgares agerande. Tyvärr ligger svensk lagstiftning fortfarande efter. Det är mycket vi vill men inte får göra för att hindra svenska förövare från att begå sexualbrott mot barn i andra länder, såväl på plats som online.

Säg vad du såg


I projektet Säg vad du såg samarbetar vi på Childhood med Ecpat, Nationella operativa avdelningen vid  Polismyndigheten (Noa), nationella samordningen mot människohandel vid Jämställdhetsmyndigheten och Friends International, Child Safe Movement. Samarbetet är ett treårigt projekt som Postkodlotteriet finansierar. Det syftar till att minska och förebygga förekomsten av sexuell exploatering av barn i samband med resande och turism. Man hoppas också att antalet tips till polisen gällande svenskar som förgriper sig på barn utomlands ska öka.

Text/intervju: Petra Alexander, foto: privat